Hejsan allihopa..

vill bara uppdatera, mår inte så bra.. men jag kämpar. kämpar med hoppet..
det har inte fåtts upp ett enda nytt spår på Bissa...
jag har tänkt att förklara lite vad som hänt.. skriva av mig lite om sorgen jag känner..

Bissa, (som mitt smeknamn alltid varit på honom) är min farbror. och min bästa vän genom min uppväxt. hans riktiga namn är Stefan Magnusson. 37 år är han.. fyller år 2 dagar innan mig..
varför han fick smeknamnet Bissa, vet jag inte.. ja kunde väl inte säga Stefan som liten? iaf, sedan dess har det varit Bissa..
i stort sett alla minnen jag har från min uppväxt involverar Bissa.. han var min stora favorit. han var den jag ville gifta mig med, (när jag var typ 5. haha)
iaf, han är en stor förebild för mig, och en av de personer som har betytt mest genom min uppväxt, och en av de personer som betyder mest i mitt liv i nutid..

Iaf, det har hänt tragiska saker i den lilla byn.. hur kan det vara så mycket "liv" i en by på 200 invånare? usch.. i Fredags fick jag ett sms från min kära vän Jenny, där det endast stog "du vet vad som har hänt vah? :/" och jag tänkte att de var väl något med helgen eller så, eftersom hon hade vela kommit hit, men de blev inte så. och ah, sak samma.. jag svarade bara "näh?" då jag får ett svar "Stefan är försvunnen.. kolla op.se" och då small det till. jag började skaka, vart helt förstörd.. fast jag visste vad hon menade vart min svar bara "Stefan, min stefan?" och hon svarar "din farbror ja.... dom har hittat hans bil och hundar, men inte honom"

jag ringde mamma i panik, det första som slog mig.. kom sedan på att ja måste ringa pappa.. la på med mamma, grät lite. ringde pappa.. han var ute i skogen och letade. såklart.
pratade länge med pappa, och han förklarade hur allt låg till. men det har nog fortf inte slagit mig...

det vi vet, är att Bissa försvann någon gång innan 12.00 i torsdags.. mer vet vi inte. bilen och hundarna hittades i fredags.. ena hunden satt fast vid dragkroken, den andra hittades nere i byn..
i fredags kom polis på morgonen, och senare även militär.. dom sökte hela fredag, och även byns jaktlag, där inklusive min pappa.. det var helt galet..
på lördag fortsatte polis på 15 man varav 7 från hundpatrullen, hemvärnet (militär) på 30 personer, frivilliga i byn som var 52 personer, och jaktlaget med hund på kanske 10 pers.. även en helikopter med värmekamera som sökte igenom skogarna.. men inte ett spår..
söndagen tog folket över, polis och militär gav upp. men alla nära fortsätter..
det är hur mycket folk som helst som letar. ingen kommer ge upp förräns han är hittad..

allt känns så sjukt, så overkligt.. ni vet, sånt man bara ser på tv.. det händer liksom inte. usch, det känns så jobbigt. sitta 60 mil bort och inte kunna hjälpa till. att söka runt i skogen jag med, det vill jag! jag vill hjälpa till!!!

på fredag åker jag upp, de blir över helgen. hälsa på pappa, farmor och mina kära kusiner.. visa att ja bryr mig, att ja finns där för dom alla. och, jag ska ut i skogen, ensam om det är så.. men, jag vill göra mitt, jag vill leta, bara för att ha gjort det..

så, nu har jag fått avreagera mig, skriva vad som hänt, och vad som pågår i mitt liv just nu.. varför jag kanske inte är på topp.. så, nu är ni medvetna..

/Sandra

Stefan 'Bissa' Magnusson ♥